"Demokratins ABC" är en mycket kondenserad sammanfattning
av teoridelen i Frihet, jämlikhet, medborgarskap - handbok i demokratins
teori och praktik (Ordfront 2002). Den kan hämtas som en A5-folder
i PDF-format på
Ordfronts
DemokratiAkademi
ALTERNATIVEN
Förmyndaren tror bara några få om att vara kunniga självständiga
och ansvarsfulla nog att styra. Anarkisten har rebellen som ideal och vill inte
ha något gemensamt styre alls. Demokraten tror på en gyllene medelväg:
en sammanslutning av självständiga medborgare som fattar gemensamma
beslut på lika villkor att jämlikhet kan förenas med
ett stort mått av frihet.
GRUNDPRINCIPER
 |
A. Normen om lika hänsyn
Vars och ens intressen förtjänar lika hänsyn.
B. Självständighetsregeln
Vuxna människor bedömer i allmänhet bäst själva
sina intressen både de privata och sådana som de delar
med andra i en sammanslutning.
Om A och B, så C:
C. Principen om politisk jämställdhet
Då är de också kompetenta nog att delta som jämställda
medborgare i sammanslutningens beslut.
Folket (de som berörs av besluten) =
Medborgarna (de som deltar i besluten)
|
| |
 |
KRITERIER PÅ EN DEMOKRATISK BESLUTSPROCESSS
Allmänt medborgarskap
I en demokrati är alla sammanslutningens vuxna
medlemmar medborgare. Ingen får uteslutas.
Vi är med i olika sammanslutningar allt ifrån små föreningar
(t ex idrottsklubben och skolklassen) till större organisationer
( t ex Amnesty och ElevOrganisationen). Vi är också européer,
svenskar och invånare i en kommun.
I alla typer av sammanslutningar fattas gemensamt/kollektivt olika typer
av beslut. Folket i sammanslutningen berörs av de fattade besluten
och som medborgare i sammanslutningen får vi vara med i beslutsprocessen.
Man kan alltså tillhöra svenska folket men om man är under 18
år får man inte rösta och är ingen fullvärdig medborgare.
FOLK = de som berörs av besluten som sammanslutningen
fattar
MEDBORGARE = de som är delaktiga i beslutsprocessen
Det första och grundläggande villkoret för att en styrelseprocess
ska vara demokratisk kan uttryckas som ett krav på allmänt
medborgarskap i sammanslutningen.
Ett nätverk är ingen sammanslutning. Nätverket
har inga organiserade medlemmar och där fattas inga gemensamma/kollektiva
beslut. Det finns inget sätt att binda dem som ingår i nätverket
för en särskild linje, deltagarna i nätverket är fria
att handla efter eget huvud.
I ett nätverk förs enbart fria förhandlingar, i sammanslutningen
förekommer det också kollektivt bindande beslut.
Kontroll över dagordningen
De som deltar i besluten måste själva
ha rätt att avgöra vilka frågor som skall tas upp på
dagordningen.
I en demokratisk sammanslutning fattar man gemensamma/kollektivt bindande beslut.
Medborgarna kan säga ja eller nej till ett förslag eller också
kan man välja mellan flera olika alternativ. Finns det inga valmöjligheter
finns det heller inget att rösta om.
De frågor som sammanslutningen fattar beslut om är frågor
som kommit upp på dagordningen. Men vem bestämmer över
vilka frågor man ska besluta om och vilka alternativen ska vara?
FN:s deklaration om Mänskliga Rättigheter sätter gränser
för vad som kan föras upp på den nationella dagordningen och
vad en stat kan fatta beslut om.
Effektivt deltagande
Alla har lika och lämpliga möjligheter
att göra sin ståndpunkt känd samt att ta upp frågor
på dagordningen.
Medborgarna i en demokratisk sammanslutning måste kunna komma till
tals och göra sina röster hörda. Det bör finnas flera
möjligheter och olika sätt att göra debattinlägg eller
att starta egna diskussioner på. Ingen ska stängas ute för
att han eller hon har ont om tid, befinner sig långt bort eller
saknar kunskap och resurser. Ett krav på effektivt deltagande är
också att man själv kan ta initiativet.
Beslut
En medborgare en röst.
När beslutet i frågan tas, har var och en lika inflytande.
Det är medborgarnas ställningstaganden vid det här tillfället
som fäller utslaget, inget annat.
Upplyst förståelse
Var och en har lika och lämpliga möjligheter
att komma underfund med vad som ligger i hans eller hennes intressen -
både på det gemensamma planet och det privata.
För att kunna påverka dagordningen och för att kunna deltaga
effektivt i beslutsprocessen och fatta kloka beslut måste sammanslutningens
medlemmar ha tillgång till information. De måste kunna bearbeta
den och ta ställning själva.
Insyn, offentlighet samt tryck- och yttrandefrihet är viktiga förutsättningar
för att den politiska processen ska kunna vara demokratisk.
|